Matteus 13:6-14 Karl XII 1873 (SK73)

6. Men när solen gick upp, förvissnade det; och efter det hade inga rötter, torkades det bort.

7. Och somt föll ibland törne; och törnebuskarna uppväxte, och förqvafde det.

8. Och somt föll i goda jord, och gjorde frukt; somt hundradefaldt, somt sextiofaldt, och somt tretiofaldt.

9. Hvilken som hafver öron till att höra, han höre.

10. Då stego Lärjungarna fram, och sade till honom: Hvi talar du till dem med liknelser?

11. Då svarade han dem, och sade: Eder är gifvet att veta himmelrikets lönlighet; men dem är det icke gifvet.

12. Ty hvilken som hafver, honom skall gifvas, att han skall nog hafva; men den som icke hafver, af honom skall ock varda taget det han hafver.

13. Fördenskull talar jag dem till med liknelser; ty med seende ögon se de intet, och med hörande öron höra de intet; ty de förståt icke.

14. Och på dem varder fullkomnad Esaie Prophetie, som säger: Med öronen skolen I höra, och skolen icke förståt; och med seende ögon skolen I se, och skolen icke förnimmat.

Matteus 13