3. Den der plägade bo uti grifter; och ingen kunde honom binda med kedjor.
4. Förty han hade många resor varit bunden med fjettrar och kedjor; och kedjorna voro sletna af honom, och fjettrarna sönderslagne; och ingen kunde späka honom.
5. Och han var alltid, dag och natt, på bergen, och i grifterna, ropade och slog sig sjelf med stenar.
6. Då han nu såg Jesum fjerran ifrå sig, lopp han till, och föll neder för honom.
7. Och ropade med höga röst, och sade: Hvad hafver jag med dig göra, Jesu, den högstas Guds Son? Jag besvär dig vid Gud, att du icke qväl mig.
8. Då sade han till honom: Far ut af menniskone, du orene ande.