9. Hvad Gud hafver tillhopafogat, det skall menniskan icke åtskilja.
10. Och i huset frågade hans Lärjungar honom på nytt om samma ärende.
11. Och han sade till dem: Hvilken som skiljer sina hustru ifrå sig, och tager ena andra, han bedrifver hor emot henne.
12. Och om qvinnan öfvergifver sin man, och tager en annan, hon bedrifver hor.
13. Och de hade barn till honom, att han skulle taga på dem; men Lärjungarna näpste dem, som dem fram hade.
14. Men när Jesus det såg, vardt han misslynt, och sade till dem: Låter barnen komma till mig, och förmener dem icke; ty sådana hörer Guds rike till.
15. Sannerliga säger jag eder; Hvilken som icke undfår Guds rike såsom ett barn, han kommer der aldrig in.
16. Och han tog dem upp i famnen, och lade händerna på dem, och välsignade dem,
17. Och då han dädan utgången var på vägen, lopp en till, och föll på knä för honom, och frågade honom: Gode Mästar, hvad skall jag göra, att jag måtte få evinnerligit lif?
18. Men Jesus sade till honom: Hvi kallar du mig godan? Ingen är god utan en, det är Gud.
19. Budorden vetst du: Du skall icke bedrifva hor: Du skall icke dräpa: Du skall icke stjäla: Du skall icke tala falskt vittnesbörd: Du skall ingen bedraga: Ära din fader och moder.
20. Då svarade han, och sade till honom: Mästar, det hafver jag allt hållit utaf min ungdom.
21. Jesus såg på honom, och älskade honom, och sade till honom: Ett fattas dig; gack bort, sälj allt det du hafver, och gif de fattiga, och du skall få en skatt i himmelen; och kom, följ mig, och tag korset uppå dig.
22. Och han vardt bedröfvad af talet, och gick bort sörjandes; ty han hade många ägodelar.