49. Då sågo de som när voro, hvad på färde var, och sade till honom: Herre, skole vi taga till svärds?
50. Och en af dem slog öfversta Prestens tjenare, och högg af hans högra öra.
51. Då svarade Jesus, och sade: Låter kommat härtill; och så tog han på hans öra, och helade honom.
52. Och Jesus sade till de öfversta Presterna, och föreståndarena i templet, och till de äldsta, som till honom komne voro: Såsom till en röfvare ären I utgångne, med svärd och med stafrar;
53. Ändock jag hafver dagliga varit med eder i templet, och I kommen edra händer intet vid mig; men detta är edar stund, och mörksens magt.
54. Så grepo de honom, och ledden, och haden in i öfversta Prestens hus. Men Petrus följde långt efter.
55. Då gjorde de en eld midt i palatset, och såto dervid; och Petrus satte sig ibland dem.
56. Då en tjensteqvinna fick se honom sittandes vid ljuset, såg hon på honom, och sade: Denne var ock med honom.
57. Då nekade han honom, och sade: Qvinna, jag känner honom intet.
58. Och litet efter såg honom en annar, och sade: Du äst ock af dem. Men Petrus sade: Menniska, jag är det icke.