37. Ty jag säger eder, att det ännu måste fullbordas på mig, som skrifvet är: Han är räknad ibland ogerningsmän; ty hvad som skrifvet är om mig, det hafver en ända.
38. Då sade de: Herre, si, här äro tu svärd. Då sade han till dem: Det är nog.
39. Och han gick ut, som hans seder var, till Oljoberget; och hans Lärjungar följde honom till det rummet.
40. Och då han kom dit, sade han till dem: Beder, att I icke kommen uti frestelse.
41. Och han gick ifrå dem vid pass ett stenkast, och föll ned på sin knä, och bad,
42. Sägandes: Fader, är så din vilje, tag denna drycken ifrå mig; dock likväl, ske icke min vilje, utan din.
43. Och syntes honom en Ängel af himmelen, och styrkte honom.