3. Ty I ären döde, och edart lif är fördoldt med Christo i Gudi.
4. Men när edart lif, Christus, uppenbarad varder, då varden ock I uppenbarade med honom i härligheten.
5. Så döder nu edra lemmar, som på jordene äro; boleri, orenlighet, lusta, ond begärelse och girighet, hvilken afgudadyrkan är;
6. För hvilka styckers skull Guds vrede kommer öfver otrones barn;
7. Uti hvilka I ock fordom vandraden, då I deruti lefden.
8. Men lägger ock nu I bort alltsammans, vrede, grymhet, ondsko, försmädelse, skamlig ord, af edar mun.
9. Ljuger icke för hvarannan; afkläder eder den gamla menniskan med hans gerningar;
10. Och ikläder eder den nya, den der förnyas till hans kunskap och beläte, som honom skapat hafver.