18. Hvilken som tror på honom, han varder icke dömd; men hvilken som icke tror, han är redo dömd, efter det han icke trodde i Guds enda Sons Namn.
19. Men detta är domen, att Ljuset är kommet i verldena, och menniskorna älskade mer mörkret än Ljuset; ty deras gerningar voro onda.
20. Ty hvar och en, som illa gör, hatar ljuset, och kommer icke till ljuset, att hans gerningar skola icke varda straffade;
21. Men den som gör sanningena, han kommer till ljuset, att hans gerningar skola varda uppenbara; ty de äro gjorda i Gudi.
22. Derefter kom Jesus och hans Lärjungar i Judiska landet, och vistades der med dem, och döpte.
23. Döpte ock desslikes Johannes i Enon, hardt vid Salim; ty der var mycket vatten, och de kommo, och läto döpa sig.
24. Ty Johannes var icke än då kastad i häktelse.
25. Då kom upp ett spörsmål ibland Johannis lärjungar, samt med Judarna, om reningen;
26. Och kommo till Johannem, och sade till honom: Rabbi, den som var när dig på hinsidon Jordan, den du vittnade om, si, han döper, och alle komma till honom.
27. Johannes svarade, och sade: Menniskan kan intet taga, utan det varder henne gifvet af himmelen.
28. I ären sjelfve min vittne, att jag sade: Icke är jag Christus; utan jag är sänd för honom.
29. Den som brudena hafver, han är brudgummen; men brudgummens vän, som står och hörer honom, han fröjdar sig af brudgummens röst; denna min fröjd är nu fullbordad.