Johannes 12:32-39 Karl XII 1873 (SK73)

32. Och om jag varder upphöjd ifrå jordene, skall jag draga alla till mig.

33. Men det sade han, till att beteckna med hvad död han dö skulle.

34. Svarade honom folket: Vi hafva hört af lagen, att Christus blifver evinnerliga; huru säger då du, menniskones Son måste upphöjas? Ho är denne menniskones Son?

35. Då sade Jesus till dem: Än är Ljuset med eder till en kort tid; vandrer medan I hafven Ljuset, att mörkret begriper eder icke. Hvilken som vandrar i mörkret, han vet icke hvart han går.

36. Medan I hafven Ljuset, tror på Ljuset, att I mågen blifva Ljusens barn. Detta sade Jesus; och gick bort, och dolde sig för dem.

37. Och ändock han gjorde så mång tecken för dem, likväl trodde de intet på honom;

38. Att det talet skulle fullkomnas, som Esaias Propheten sagt hade: Herre, ho tror vår predikan; och hvem är Herrans arm uppenbarad?

39. Derföre kunde de icke tro; ty Esaias hafver åter sagt:

Johannes 12