18. Och var Bethanien icke långt ifrå Jerusalem, vid femton stadier vägs.
19. Och månge af Judarna voro komne till Martha och Maria, att de skulle hugsvala dem öfver deras broder.
20. När Martha hörde att Jesus kom, lopp hon emot honom; men Maria satt hemma.
21. Då sade Martha till Jesum: Herre, hade du varit här, hade min broder icke blifvit död.
22. Men jag vet ännu, att allt det du bedes af Gudi, det varder Gud gifvandes dig.
23. Sade Jesus till henne: Din broder skall stå upp igen.
24. Sade Martha till honom: Jag vet, att han skall uppstå i uppståndelsen, på yttersta dagen.
25. Sade Jesus till henne: Jag är uppståndelsen och lifvet; hvilken som tror på mig, han skall lefva, om han än död blefve;
26. Och hvar och en som lefver, och tror på mig, han skall icke dö evinnerliga; tror du det?
27. Sade hon till honom: Ja, Herre, jag tror, att du äst Christus, Guds Son, som komma skulle i verldena.
28. Och när hon detta hade sagt, gick hon bort, och kallade Maria, sina syster, lönliga, och sade: Mästaren är kommen, och kallar dig.
29. När hon det hörde, stod hon straxt upp, och kom till honom.
30. Ty Jesus var icke än då kommen in i byn; utan var på samma rum, der Martha hade kommit emot honom.
31. Då nu Judarna, som med henne voro i huset, och hugsvalade henne, sågo Maria, att hon stod hasteliga upp och gick ut, följde de henne, och sade: Hon går till grafvena, att hon skall gråta der.
32. Då Maria kom dit som Jesus var, och såg honom, föll hon till hans fötter, och sade till honom: Herre, hade du varit här, vore min broder icke död.
33. När Jesus såg henne gråta, och Judarna, som voro komne med henne, ock gråta, förbittrade han sig i Andanom, och bedröfvades i sig sjelf;
34. Och sade: Hvar laden I honom? Sade de till honom: Herre, kom och se.
35. Och Jesus gret.
36. Då sade Judarna: Si, huru kär hade han honom!