15. Ack, ve den dagen! Ty Herrans dag är hardt när, och kommer såsom ett förderf ifrå dem Allsmägtiga.
16. Så skall maten för vår ögon borttagen varda, och ifrå vår Guds hus fröjd och glädje.
17. Säden är bortruttnad i jordene, kornhusen stå öde, ladorna förfalla; ty kornet är förderfvadt.
18. O! huru suckar boskapen? Fät råmar, ty de hafva ingen bet, och fåren försmäkta.
19. Herre, dig åkallar jag; ty elden hafver afbränt de lustiga planar i öknene, och lågen hafver upptändt all trä på markene.
20. Ja, vilddjuren ropa också till dig; ty vattubäckerna äro uttorkade, och elden hafver förbränt de lustiga planar i öknene.