1. Job svarade, och sade:
2. När man voge min jämmer, och lade allt mitt lidande på ena våg,
3. Så skulle det vara svårare, än sanden i hafvet; derföre är förgäfves hvad jag säger.
4. Förty dens Allsmägtigas pilar stå i mig, hvilkens grymhet utsuper allan min anda; och Guds förskräckelse äro ställd uppå mig.
5. Icke ropar vildåsnen, när han hafver gräs; ej heller oxen, då han hafver foder.
6. Kan man ock äta det som osaltadt är? Eller månn någor vilja smaka det hvita om äggeblomman?