4. Hans barn skola vara fjerran ifrå helsone, och skola varda sönderkrossade i porten, der ingen hjelpare är.
5. Hans säd skall den hungrige uppäta, och de väpnade skola taga henne; och hans gods skola de törstige utsupa.
6. Förty vedermödan går icke upp af jordene, och olyckan växer icke upp af åkrenom;
7. Utan menniskan varder född till olycko, såsom foglarna till att flyga.
8. Dock vill jag nu tala om Gud, och handla om honom;
9. Som gör mägtig ting, de der icke ransakas kunna; och under, som icke räknas kunna;
10. Den der regn gifver på jordena, och låter vatten komma på markena;
11. Den der upphöjer de nedriga, och upphjelper de förtryckta.
12. Han gör deras anslag, som listige äro till intet, att deras hand intet kan uträtta.
13. Han begriper de visa i deras listighet, och gör de klokas råd till galenskap;
14. Att de om dagen löpa i mörkrena, och famla om middagen såsom om nattena.
15. Och han hjelper den fattiga ifrå svärdet, och ifrå deras mun; och utu dens väldigas hand;
16. Och är dens fattigas tröst, att orättfärdigheten måste hålla sin mun till.