1. Och Herren svarade Job uti ett väder, och sade:
2. Hvilken är den som i sina tankar så fela vill, och talar så med oförnuft?
3. Gjorda dina länder såsom en man; jag vill fråga dig: Säg, äst du så klok?
4. Hvar vast du, då jag grundade jordena? Säg mig:
5. Vetst du, ho henne hafver satt sitt mått; eller ho hafver dragit något snöre öfver henne?
6. Eller hvaruppå står hennes fotafäste; eller ho hafver henne en hörnsten lagt;
7. Då morgonstjernorna tillsammans lofvade mig, och all Guds barn fröjdade sig?
8. Ho hafver tillslutit hafvet med sina dörrar, då det utbrast såsom utu moderlifve;
9. Då jag klädde det med skyar, och invefvade det i töckno, såsom i lindakläde;
10. Då jag förtog thy dess flod med minom dam, och satte thy bom och dörrar före;
11. Och sade: Allt härintill skall du komma, och icke vidare; här skola dina stolta böljor sätta sig?
12. Hafver du i dinom tid budit morgonen, och vist morgonrodnanom sitt rum;
13. Att jordenes ändar måga fattade varda, och de ogudaktige der utskuddade blifva?
14. Inseglet skall sig förvandla såsom ler, så att de skola blifva såsom ett kläde;
15. Och dem ogudaktigom skall deras ljus förtaget varda, och de högfärdigas arm skall sönderbruten varda.