25. Ty alla menniskor se det, menniskorna se det fjerran.
26. Si, Gud är stor och okänd; hans åratal kan ingen utfråga.
27. Han gör vattnet till små droppar, och drifver sina skyar samman till regn;
28. Så att skyarna flyta, och drypa fast uppå menniskorna.
29. Då han tager sig före att skingra sina skyar, och tager sitt täckelse bort;
30. Si, så utbreder han sitt ljus öfver dem, och öfvertäcker hafvet, dädan de komma.
31. Ty dermed dömer han folket, och gifver dem mat tillfyllest.
32. Han håller händerna före, och betäcker ljuset, och bjuder thy, att det skall igenkomma.
33. Om det samma förkunnar hans herde, och hans boskap om skyn.