22. De der fröjda sig mycket, och äro glade, att de kunna få grafvena;)
23. Och dem månne, hvilkens väg fördold är, och för honom af Gudi skyld varder?
24. Förty min suckan är min dagliga spis; mine tårar äro min dryck.
25. Ty det jag fruktade, det är kommet öfver mig; och det jag räddes, hafver råkat på mig.
26. Var jag icke lyckosam? Var jag icke stilla? Hade jag icke goda ro? Och sådana oro kommer.