14. I lysningene står mördaren upp, och dräper den fattiga och torftiga; och om nattena är han som en tjuf.
15. Horkarlens öga hafver akt på skymningena, och säger: Mig ser intet öga; och han förtäcker sitt anlete.
16. I mörkrena bryter han sig in i husen; om dagen gömma de sig med hvarannan, och vilja intet veta af ljusena.
17. Ty om än morgonen kommer dem, är det dem såsom ett mörker; förty han förnimmer mörkrens förskräckelse.
18. Han far lätteliga åstad såsom uppå ett vatten; hans håfvor varda icke stora i landena, och han brukar intet sin vingård.
19. Helvetet tager bort dem som synda, såsom hette och torka förtärer snövattnet bort.
20. De barmhertige skola förgäta honom; hans lust varder full med matk; man skall icke mer tänka uppå honom; han skall sönderbruten varda såsom ett ruttet trä.
21. Han hafver bedröfvat den ensamma, som intet föder; och enkone hafver han intet godt gjort;