14. Mine näste hafva unddragit sig, och mine vänner hafva förgätit mig.
15. Mitt husfolk och mina tjensteqvinnor hålla mig för främmande; jag är vorden okänd för deras ögon.
16. Jag ropade min tjenare, och han svarade mig intet; jag måste bedja honom med min egen mun.
17. Min hustru stygges vid min anda; jag måste knekta mins lifs barn.
18. Förakta också mig de unga barn; om jag uppreser mig, så tala de emot mig.
19. Alle mine trogne vänner hafva styggelse vid mig, och de jag kär hade, hafva vändt sig emot mig.