11. Hans vrede hafver förgrymmat sig öfver mig, och han håller mig för sin fienda.
12. Hans krigsmän äro tillika komne, och hafva lagt sin väg öfver mig; och hafva lägrat sig allt omkring mina hyddo.
13. Han hafver låtit komma mina bröder långt ifrå mig, och mine kände vänner äro mig främmande vordne.
14. Mine näste hafva unddragit sig, och mine vänner hafva förgätit mig.
15. Mitt husfolk och mina tjensteqvinnor hålla mig för främmande; jag är vorden okänd för deras ögon.
16. Jag ropade min tjenare, och han svarade mig intet; jag måste bedja honom med min egen mun.
17. Min hustru stygges vid min anda; jag måste knekta mins lifs barn.
18. Förakta också mig de unga barn; om jag uppreser mig, så tala de emot mig.
19. Alle mine trogne vänner hafva styggelse vid mig, och de jag kär hade, hafva vändt sig emot mig.