1. Min ande är svag, och mine dagar äro afkortade, och grafven är för handene.
2. Ingen är bedragen af mig; likväl måste mitt öga derföre blifva i bedröfvelse.
3. Om du än ville hafva borgen af mig; ho ville lofva för mig?
4. Förstånd hafver du för deras hjerta fördolt; derföre skall du icke upphöja dem.
5. Han rosar fast bytet för sinom vännom; men hans barnas ögon skola försmäkta.
6. Han hafver satt mig till ett ordspråk ibland folk, och jag måste vara ett under ibland dem.