15. Si, han varder mig dock dräpandes, och jag kan icke afbidat; dock vill jag straffa mina vägar för honom.
16. Han blifver ju min helsa; ty ingen skrymtare kommer för honom.
17. Hörer mitt tal, och min uttydelse för edor öron.
18. Si, jag hafver allaredo sagt domen af; jag vet, att jag varder rättfärdig.
19. Ho är den som vill gå till rätta med mig? Men nu måste jag tiga, och förgås.
20. Tveggehanda gör mig icke; så vill jag icke gömma mig bort för dig.
21. Låt dina hand vara långt ifrå mig, och din förskräckelse förskräcke mig icke.
22. Kalla mig, och jag vill svara dig; eller jag vill tala, och svara du mig.
23. Huru många äro mina missgerningar och synder? Låt mig få veta min öfverträdelse och synder.
24. Hvi fördöljer du ditt ansigte, och håller mig för din fienda?