1. Si, Herren gör landet tomt och öde, och omstörtar hvad deruti är, och förströr dess inbyggare.
2. Och Prestenom går såsom folkena; herranom såsom tjenarenom, frune såsom tärnone; så honom som säljer, som honom som köper, honom som lånar, såsom honom som borgar; kräfvarenom, såsom gäldenärenom;
3. Ty landet skall varda tomt och skinnadt; ty Herren hafver detta sagt.
4. Landet står jämmerliga, och förderfvas; jordenes krets förvanskas och förderfvas; de högste af folket i landena förminskas.
5. Landet är oskärdt vordet af sina inbyggare; förty att de öfverträda lagen, och förvandla buden, och låta det eviga förbundet fara.
6. Derföre uppfräter förbannelse landet; ty de som deruti bo, förskylla det; derföre borttorkas landsens inbyggare, så att fögo folk qvart blifver.
7. Vinet försvinner, vinträt förvissnar, och alle de, som af hjertat glade voro, sucka.
8. Fröjd af trummor håller upp, de gladas lust är ute; harpors fröjd hafver en ända.
9. Man sjunger intet, der man vin dricker, och god dryck är bitter dem som dricka honom.
10. Den tomme staden är nederbruten; all hus äro tillsluten, så att ingen går derin.