10. Gack in uti bergen, och bortgöm dig uti jordene, för Herrans fruktan, och för hans härliga majestät.
11. Förty all hög ögon skola förnedrad varda, och hvad högt är ibland menniskor, det måste bocka sig; men Herren skall på den tid allena hög vara.
12. Ty Herrans Zebaoths dag skall gå öfver allt högfärdigt och högt, och öfver allt upphäfvet, att det skall förnedradt varda;
13. Och öfver all hög och upphäfven cedreträ i Libanon, och öfver alla ekar i Basan;
14. Öfver all hög berg, och öfver alla upphöjda backar;
15. Öfver all hög torn, och öfver alla fasta murar;
16. Öfver all skepp i hafvet, och öfver all kostelig skepps baner;
17. Att sig böja måste all höghet, och sig ödmjuka hvad högt är ibland menniskorna; och Herren allena hög vara på den tiden.