3. I bedjen, och fån intet; ty I bedjen illa, nämliga att I det uti edra vällust förtära skolen.
4. I horkarlar och horkonor, veten I icke, att verldenes vänskap är Guds ovänskap? Ho som verldenes vän vill vara, han varder Guds ovän.
5. Menen I att Skriften säger fåfängt: Anden, som bor uti eder, begärar emot hatet?
6. Men han gifver rikeliga nåd. Ty Skriften säger: Gud står emot de högfärdiga; men dem ödmjukom gifver han nåd.
7. Så varer nu Gudi underdånige; står emot djefvulen, så flyr han ifrån eder.
8. Nalkens Gudi, så nalkas han eder. Rener edra händer, I syndare, och renser edor hjerta, I ostadige.
9. Varer elände, och sörjer, och gråter: edart löje vände sig i gråt, och glädjen i sorg.
10. Förnedrer eder för Herranom, så skall han eder upphöja.
11. Förtaler icke hvarannan, käre bröder; den som förtalar sin broder, och dömer sin broder, han förtalar lagen, och dömer lagen; men dömer du lagen, så äst du icke lagsens görare, utan domare.