6. Derföre säger Herren Herren alltså: Efter ditt hjerta förhäfver sig, lika som du vore Gud;
7. Derföre, si, jag skall sända främmande öfver dig, nämliga Hedningarnas tyranner; de skola utdraga sin svärd öfver dina sköna vishet, och göra dina stora äro till skam.
8. De skola störta dig neder i kulona, så att du skall dö midt i hafvena, lika som de slagne.
9. Hvad gäller, om du då för dina dråpare säga skall: Jag är Gud; ändock du ingen Gud äst, utan en menniska, och äst uti dina dråpares hand.
10. Du skall dö, lika som de oomskorne, af de främmandes hand; ty jag hafver det sagt, säger Herren Herren.
11. Och Herrans ord skedde till mig, och sade:
12. Du menniskobarn, gör en klagogråt öfver Konungen i Tyrus, och säg till honom: Detta säger Herren Herren: Du äst det aldrahärligasta af ett skönt verk, full med vishet, och öfvermåtton dägelig.