5. Och Herrans Ande föll öfver mig, och sade till mig: Säg, detta säger Herren; I af Israels hus hafven talat rätt, edra tankar känner jag väl;
6. I hafven dräpit alltför många i denna stadenom, och hans gator ligga fulla med döda.
7. Derföre säger Herren Herren alltså: De som I derinne dräpit hafven, de äro köttet, och han är grytan; men I måsten härut.
8. Svärdet, som I frukten, det skall jag låta komma öfver eder, säger Herren Herren.
9. Jag skall drifva eder derut, och gifva eder främmandom i händer, och skall göra eder edran rätt.
10. I skolen falla genom svärd; i Israels gränsor skall jag döma eder, och I skolen förnimma, att jag är Herren.
11. Men staden skall intet vara edor gryta, ej heller I köttet derinne; utan i Israels gränsor skall jag döma eder.
12. Och I skolen förnimma, att jag är Herren; ty I hafven icke vandrat efter min bud, och intet hållit mina rätter; utan gjort efter Hedningarnas sätt, som omkring eder äro.