6. Och åter, då han införer den förstfödda i verldena, säger han: Och alle Guds Änglar skola tillbedja honom.
7. Men om Änglarna säger han: Han gör sina Änglar andar, och sina tjenare eldslåga.
8. Men till Sonen: Gud, din stol varar ifrån evighet till evighet; dins rikes spira är en rättvis spira.
9. Du hafver älskat rättfärdighetena, och hatat orättfärdighetena; derföre hafver Gud, din Gud smort dig med glädjens oljo, mer än dina medbröder.
10. Och du, Herre, grundade jordena af begynnelsen, och himlarna äro dina händers verk.
11. De skola förgås; men du skall blifva, och de skola alle föråldras såsom ett kläde;
12. Och såsom en klädnad skall du förvandla dem, och de varda förvandlade; men du blifver densamme, och din år hafva ingen ända.
13. Men till hvilken af Änglarna hafver han någon tid sagt: Sätt dig på mina högra hand, tilldess jag lägger dina fiendar dig till en fotapall?