Apostlagärningarna 3:1-10 Karl XII 1873 (SK73)

1. Så gingo Petrus och Johannes tillhopa upp i templet, vid bönestunden, som var den nionde timmen.

2. Och der var en man, ofärdig allt ifrå sine moders lif, som lät sig bära; den satte de hvar dag för dörrena åt templet, som het den sköna, att han skulle bedas almosa af dem som ingingo i templet.

3. Då han fick se Petrum och Johannem, att de ville gå in i templet, bad han dem om almoso.

4. Då såg Petrus på honom, med Johanne, och sade: Se på oss.

5. Då såg han på dem, förhoppandes att han skulle något få af dem.

6. Då sade Petrus: Silfver och guld hafver jag icke; men det jag hafver, det gifver jag dig: I Jesu Christi Nazareni Namn, statt upp, och gack;

7. Och tog honom vid högra handena, och reste honom upp; och straxt vordo hans fötter och ben stadig.

8. Han sprang upp, och stod, och gick, och följde dem in i templet; gick och sprang hit och dit, prisandes Gud.

9. Då fick allt folket se honom, att han gick och lofvade Gud;

10. Och kände honom, att han var den samme, som plägade sitta efter almoso, vid, den sköna dörrena för templet; och vordo fulle med undersamhet och förskräckelse öfver det honom vederfaret var.

Apostlagärningarna 3