Apostlagärningarna 26:19-25 Karl XII 1873 (SK73)

19. Så var jag icke ohörig den himmelska synene, Konung Agrippa;

20. Utan begynte förkunna först för dem som voro i Damasco och Jerusalem, och öfver allt Judiska landet, och sedan desslikes Hedningomen, att de skulle bättra sig, och omvända sig till Gud, görandes sådana gerningar som bättring tillhörde.

21. För den sakens skull grepo Judarna mig i templet, och bödo till att dräpa mig.

22. Dock hafver jag njutit Guds hjelp dertill, att jag ännu står i denna dag, betygandes både små och stora; intet annat sägandes, än det Propheterna sagt hafva att ske skulle, och Moses:

23. Att Christus lida skulle, och vara den förste af de dödas uppståndelse, och förkunna ett ljus folkena och Hedningomen.

24. Då han nu sådant för sig svarat hade, sade Festus med höga röst: Du äst rasande, Paule; mycken konst hafver gjort dig rasande.

25. Och sade han: Min gode Feste, jag är intet rasande; utan talar sann och förnuftig ord.

Apostlagärningarna 26