3. Ty han var af samma handtverk; och blef när dem, och arbetade; och var deras handtverk att göra paulun,
4. Och disputerade han uti Synagogon på alla Sabbather, dragandes dertill både Judar och Greker.
5. Och då Silas och Timotheus kommo ifrå Macedonien, tvingade Anden Paulus att betyga Judomen, att Jesus var Christus.
6. Och då de sade deremot, och talade hädelse, skakade han kläden, och sade till dem: Edart blod vare öfver edart hufvud; härefter går jag nu oskyldig till Hedningarna.
7. Och så gick han dädan, och kom uti ens mans hus, som het Justus, den der var en gudfruktig man, hvilkens hus var hardt vid Synagogon.
8. Men Crispus, öfversten för Synagogon, trodde Herranom, med allt sitt hus; och månge Corinthier, som på hörde, trodde, och läto sig döpa.
9. Och sade Herren till Paulum uti en syn om natten: Frukta dig intet, utan tala, och tig icke;
10. Ty jag är med dig, och ingen skall bjuda till att göra dig skada; ty jag hafver mycket folk i denna staden.
11. Så blef han der ett år och sex månader, lärandes dem Guds ord.
12. Men då Gallion var landshöfding öfver Achaja, reste Judarna sig upp endrägteliga emot Paulum, och hade honom fram för domstolen;
13. Sägande: Denne mannen gifver menniskomen in att dyrka Gud emot lagen.