17. Men vi vilje väpna oss, och gå framför Israels barn, intilldess vi före dem till deras rum; vår barn skola blifva uti de fasta städer för landsens inbyggares skull.
18. Vi vilje icke vända hemåt, intilldess Israels barn intaga hvar sitt arf;
19. Ty vi vilje intet ärfva med dem på hinsidan Jordan; utan vårt arfvegods må vara på denna sidone Jordan österut.
20. Mose sade till dem: När I det göra viljen, att I rusten eder till strid för Herranom;
21. Så drager öfver Jordan för Herranom, hvilken som helst ibland eder väpnader är, tilldess I utdrifven hans fiendar ifrå hans ansigte;
22. Och landet blifver undergifvet för Herranom; sedan skolen I vända om, och oskyldige vara för Herranom, och för Israel; och skolen så hafva detta landet till eget för Herranom.
23. Men om I det icke göra viljen, si, så varden I syndande emot Herran, och varden edra synder förnimmande, då de begripa eder.
24. Så bygger nu städer för edor barn, och fägårdar för edor boskap; och görer som I sagt hafven.
25. Gads barn och Rubens barn sade till Mose: Dine tjenare skola göra såsom min herre budit hafver.