36. Dock brunnar, källor och dammar äro rene; den som kommer vid deras as, han är oren.
37. Och om ett sådant as fölle på säd, som man sått hafver, så är hon dock ren.
38. Men gjuter man vatten på sädena, och sedan fölle sådant as deruppå, så vorde hon eder oren.
39. Om ett djur dör, det I äta mågen, den som kommer vid det aset, den är oren intill aftonen.
40. Den som äter af sådant as, han skall två sin kläder och skall blifva oren intill aftonen; så ock den som bär ett sådant as, han skall två sin kläder, och blifva oren intill aftonen.
41. Det som kräker på jordene, skall vara eder en vederstyggelse, och man skall icke ätat.
42. Och allt det som går på bukenom, och allt det som går på fyra eller flere fötter, af allo thy som kräker på jordene, det skolen I icke äta; ty det skall vara eder en vederstyggelse.
43. Görer edra själar icke till styggelse, och besmitter eder icke deruppå, så att I blifven orene.
44. Ty jag är Herren edar Gud; derföre skolen I helga eder, att I blifven helige, ty jag är helig; och I skolen icke orena edra själar på något kräkande djur, som på jordene kräker.
45. Ty jag är Herren, som hafver fört eder utur Egypti land, att jag skall vara edar Gud; derföre skolen I vara helige, ty jag är helig.