10. Himmelen böjde han, och steg neder; och mörker var under hans fötter.
11. Och han steg på Cherub, och flög, och syntes på vädrens vingar.
12. Hans tjäll kringom honom var mörker, och svart tjockt moln.
13. Af skenet för honom brann det med ljungande.
14. Herren dundrade af himmelen; och den Högste lät utgå sitt dunder.
15. Han sköt sina pilar, och förströdde dem; han lät ljunga, och förskräckte dem.
16. Då såg man vattnet uppvälla; och jordenes grund vardt blottad genom Herrans straff, och genom hans näsos anda och blåst.
17. Han sände utaf höjdene, och hemtade mig, och drog mig utu stor vatten.
18. Han frälste mig ifrå mina starka fiendar; ifrå mina hatare, som mig för mägtige voro;
19. De mig öfverföllo i mine olyckos tid; och Herren är min tröst vorden.
20. Han hafver utfört mig på rymdena. Han tog mig ut; förty han hade lust till mig.