2 Mosebok 31:1-14 Karl XII 1873 (SK73)

1. Och Herren talade med Mose, och sade:

2. Si, jag hafver vid namn kallat Bezaleel, Uri son, Hurs sons, af Juda slägte;

3. Och hafver fyllt honom med Guds Anda; med vishet och förstånd, och konst, och med allahanda verk;

4. Konsteliga till att arbeta på guld, silfver, koppar;

5. Konsteliga utskära och insätta stenar, och konsteliga timbra på trä; till att göra allahanda verk.

6. Och si, jag hafver fått honom till hjelp Aholiab, Ahisamachs son, af Dans slägte; och hafver hvarjom och enom visom gifvit visdom i hjertat, att de göra skola allt det jag dig budit hafver:

7. Vittnesbördsens tabernakel, vittnesbördsens ark, nådastolen deruppå, och all tabernaklens tyg;

8. Bordet och dess tyg; den sköna ljusastakan och all hans tyg; rökaltaret;

9. Bränneoffersaltaret med all sin tyg; tvättekaret med sinom fot;

10. Ämbetskläden, och de helga kläden Prestens Aarons, och hans söners kläder, till att tjena i Presterskapena;

11. Smörjooljona och rökverk af speceri till helgedomen. Allt det jag hafver budit dig, skola de göra.

12. Och Herren talade med Mose, och sade:

13. Tala till Israels barn, och säg: Håller min Sabbath; ty han är ett tecken emellan mig och eder, intill edra efterkommande, att I skolen veta, att jag är Herren, den eder helgar.

14. Derföre håller min Sabbath; ty han skall vara eder helig. Den som ohelgar honom, han skall döden dö; den som gör något arbete på honom, hans själ skall utrotad varda utu hans folk.

2 Mosebok 31