21. Och då de hade ätit dem upp, syntes intet på dem, att de hade ätit dem, och voro vanskapeliga såsom tillförene. Då vaknade jag.
22. Och såg åter i minom dröm sju ax vuxen på enom stjelk full och tjock.
23. Derefter gingo upp sju torr ax tunn och förvissen.
24. Och de sju tunna axen uppslöko de sju torra axen. Och jag hafver sagt det mina spåmän; men de kunna icke tyda mig det ut.
25. Joseph svarade Pharao: Båda drömmarne, Pharao, äro ens. Gud förkunnar Pharao, hvad han göra vill.
26. De sju sköna nöten äro sju år, och de sju fulla axen äro ock de sju åren: Det är allt enahanda dröm.
27. De sju magra nöten och vanskapeliga, som efter de andra uppstigna äro, äro sju år; och de sju magra och förvissnade axen skola vara sju hård år.
28. Det är nu det jag sagt hafver till Pharao, att Gud undervisar Pharao, hvad han göra vill.
29. Si, sju år varda kommande med stor ymnoghet i hela Egypti lande.
30. Och efter dem varda sju hård år kommande, att man varder förgätandes all sådana ymnoghet i Egypti lande: Och den dyre tiden varder förtärandes landet;
31. Att man intet skall veta af den ymnoghetene i landena, för den dyra tidens skull, som efter kommer; förty han skall varda ganska svår.
32. Men det Pharao hafver andra resona drömt betyder, att Gud skall sådant visserliga och snarliga göra.
33. Nu må Pharao se efter en förståndig och vis man, den han sätta må öfver Egypti land;