1 Kungaboken 22:1-10 Karl XII 1873 (SK73)

1. Och gingo tre år om, att intet örlig var emellan de Syrer och Israel.

2. I tredje årena drog Josaphat, Juda Konung, ned till Israels Konung.

3. Och Israels Konung sade till sina tjenare: Veten I icke, att Ramoth i Gilead är vårt, och vi sitte stilla, och tage det icke igen utu Konungens hand i Syrien?

4. Och sade till Josaphat: Vill du draga med mig i strid emot Ramoth i Gilead? Josaphat sade till Israels Konung: Jag vill vara såsom du, och mitt folk såsom ditt folk, och mina hästar såsom dina hästar.

5. Och Josaphat sade till Israels Konung: Fråga dock i dag om Herrans ord.

6. Då församlade Israels Konung Propheter vid fyrahundrad män, och sade till dem: Skall jag draga till Ramoth i Gilead till strid, eller skall jag låta bestå det? De sade: Drag ditupp; Herren varder det gifvandes i Konungens hand.

7. Men Josaphat sade: Är här nu ingen Herrans Prophet mer, att vi måge, fråga af honom?

8. Israels Konung sade till Josaphat: Der är ännu en man, Micha, Jimla son, af hvilkom vi måge fråga Herran; men jag är vred på honom, ty han spår mig intet godt, utan allt ondt. Josaphat sade: Konungen tale icke så.

9. Då kallade Israels Konung en kamererare, och sade: Haf med hast Micha, Jimla son, hit.

10. Och Israels Konung, och Josaphat, Juda Konung, såto hvardera på sinom stol, klädde i Konungslig kläder, på platsen för portenom af Samarien; och alle Propheterna spådde för dem.

1 Kungaboken 22