1. Om de andeliga gåfvor vill jag, käre bröder, icke fördölja eder.
2. I veten, att I hafven varit Hedningar, och gått till de stumma afgudar, efter som I förförde voren.
3. Derföre gör jag eder vetterligit, att ingen förbannar Jesum, som genom Guds Anda talar; och ingen kan kalla Jesum en Herra, utan genom den Helga Anda.
4. Gåfvorna äro mångahanda; men Anden är en.