9. Rättfärdiga fäders fromma söner förrättade offer i hemlighet; de förband sig enhälligt att följa den gudomliga lag som förpliktar de heliga att dela både faror och framgång lika, och redan nu stämde de upp fädernas lovsånger.
10. Men skärande falskt ekade fiendernas rop till svar, hjärtslitande genljöd klagolåten över barnens död.
11. Slav och herre drabbades av samma straff, undersåten fick lida detsamma som kungen.
12. Alla hemsöktes på en gång av döden i samma gestalt, och liken kunde inte räknas. De levande räckte inte ens till för att begrava dem, ty på ett ögonblick hade deras värdefullaste avkomma förintats.
13. Allt hade de mött med otro på grund av sin trollkunnighet, men när de förstfödda dräptes måste de bekänna: detta folk är Guds son.
14. När djup tystnad behärskade allt och natten hade nått halvvägs i sitt snabba lopp
15. svingade sig ditt allsmäktiga ord från kungatronen i himlen ner till det land som skulle förödas, en hotfull krigare
16. med din obönhörliga befallnings skarpa svärd. Där han stannade spred han död överallt, han stod på jorden och nådde ända till himlen.
17. Genast förfärades de av fasansfulla drömbilder, och en oanad ångest grep dem.