13. Liksom ert namn har varit en förbannelse bland folken, ni judeer och israeliter, så skall det nu bli en välsignelse när jag räddat er. Var inte ängsliga, fatta mod!
14. Ja, så säger Herren Sebaot: Liksom jag planerade er olycka, säger Herren Sebaot, då era fäder väckte min vrede — och det stod jag fast vid —
15. så har jag nu ändrat min plan och vill skänka Jerusalem och judeerna lycka. Var inte rädda!
16. Detta är vad ni skall göra: Var ärliga mot varandra. Fäll rättvisa och rättfärdiga domar när ni dömer i stadsporten.
17. Tänk inte ut onda planer mot varandra och svär inga falska eder. Allt sådant hatar jag, säger Herren.
18. Herren Sebaots ord kom till mig:
19. Så säger Herren Sebaot: Fastedagarna i fjärde, femte, sjunde och tionde månaden skall för Juda bli till fröjd och jubel, till glada högtider. Älska sanning och fred!
20. Så säger Herren Sebaot: Än en gång skall folken komma, de som bor i de många städerna.
21. Och befolkningen i den ena staden skall gå till den andra och säga: »Kom, låt oss gå och beveka Herren, låt oss uppsöka Herren Sebaot. Också jag går dit.«
22. Många nationer och mäktiga folk skall uppsöka Herren Sebaot i Jerusalem för att beveka honom.
23. Så säger Herren Sebaot: När den tiden kommer skall tio män av olika folk och språk gripa tag i mantelfliken på en judisk man och säga: »Vi vill följa er, vi har hört att Gud finns hos er.«