11. Där skall man bo, och ingen skall längre vigas åt förintelse; Jerusalem skall ligga tryggt.
12. Och detta är den plåga som Herren skall låta drabba alla folk som drar ut i krig mot Jerusalem: deras kött skall ruttna medan de ännu står upprätt, deras ögon skall ruttna i sina hålor och tungan skall ruttna i munnen på dem.
13. Den dagen skall Herren sända en stor förvirring över dem, så att de ger sig på varandra och kämpar inbördes.
14. Även Juda skall strida i Jerusalem. Då skall rikedomar från alla folk runt omkring samlas ihop: mängder av guld, silver och kläder.
15. En likadan plåga skall drabba hästar, mulor, kameler, åsnor och alla andra djur i lägren.
16. Alla som blir kvar av de folk som anföll Jerusalem skall år efter år dra dit upp för att tillbe konungen, Herren Sebaot, och för att fira lövhyddefesten.