3. Du låter människan bli mull igen,du säger: Bli vad du en gång var!
4. Tusen år är i dina ögonsom den dag som förgick i går,som en av nattens timmar.
5. Människorna sveper du bort,de är som morgonsömnen.De förgås som gräset.
6. Fast det frodas om morgonen är det förgängligt:mot kvällen vissnar det och torkar bort.
7. Din harm förtär oss,vi slås av skräck när du vredgas.
8. Du granskar våra synder,allt vi dolt ligger öppet för din blick.