15. Hade jag sagt: Jag vill tala som de,då hade jag svikit dina trogna.
16. Jag grubblade och sökte förstå,men det blev mig för svårt.
17. Men så kom jag till Guds helgedomoch insåg hur det går med dem.
18. Du för dem ut på hala vägar,du störtar dem i fördärvet.
19. Plötsligt blir de till intet,de går under och förgås i skräck,
20. liksom drömmen är borta när man vaknar,en bild som är glömd då man stiger upp.
21. När mitt sinne var bittertoch det sved i mitt hjärta,
22. då var jag utan förstånd,som ett oskäligt djur inför dig.
23. Men nu är jag alltid hos dig,du håller mig vid handen.
24. Du leder mig efter din vilja,du för mig på härlighetens väg.
25. Äger jag dig i himlenönskar jag ingenting på jorden.