3. Krigarnas sköldar glänser röda,hans kämpar är klädda i purpur.Det flammar som eld i vagnarnas stålnär de ordnas till strid,och hästarna skälver av iver.
4. På gatorna stormar vagnarna fram,jagar i kapp över torgen.De lyser som facklor,som blixtar far de förbi.
5. Han kallar på sina hjältar —de snubblar i sin iver.De rusar bort mot muren,och stormtaket reses.
6. Portarna mot floden öppnas,och templet störtar samman.
7. Den Höga ställs fram och blottas.Hennes tjänarinnor förs bort,klagande som duvor,de slår sig för bröstet i sorg.
8. Nineve är som en dammvars vatten strömmar ut.»Stanna! Stanna!«Nej, ingen vänder tillbaka.