7. Och mannen steg upp och gick hem.
8. När folket såg det greps de av fruktan och prisade Gud, som hade gett sådan makt åt människorna.
9. Jesus fortsatte därifrån, och då han såg en man som hette Matteus sitta utanför tullhuset sade han till honom: »Följ mig!« Och Matteus steg upp och följde honom.
10. När Jesus sedan låg till bords i hans hus kom många tullindrivare och syndare dit och lade sig till bords tillsammans med honom och hans lärjungar.
11. Fariseerna som såg det sade till lärjungarna: »Hur kan er mästare äta tillsammans med tullindrivare och syndare?«
12. Han hörde det och sade: »Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka.
13. Gå och lär er vad som menas med orden: Barmhärtighet vill jag se och inte offer. Ty jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare.«
14. Sedan kom Johannes lärjungar fram till honom och frågade: »Varför fastar inte dina lärjungar, när både vi och fariseerna fastar?«
15. Jesus svarade: »Inte kan väl bröllopsgästerna sörja så länge brudgummen är hos dem. Men det skall komma en tid då brudgummen tas ifrån dem, och då kommer de att fasta.
16. Ingen sätter en bit okrympt tyg på ett gammalt plagg, för då sliter lappen med sig bitar av plagget och det blir en värre reva.
17. Och man slår inte nytt vin i gamla vinsäckar, för då sprängs säckarna, och vinet rinner ut och säckarna förstörs. Nej, nytt vin häller man i nya säckar, då har man kvar både vin och säckar.«
18. Medan han talade till dem kom en synagogföreståndare och föll ner för honom och sade: »Min dotter har just dött, men kom och lägg din hand på henne, så får hon liv igen.«
19. Då reste sig Jesus och gick med honom, och lärjungarna följde efter.
20. Men en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år kom bakifrån och rörde vid tofsen på hans mantel
21. eftersom hon tänkte: »Får jag bara röra vid hans kläder, så blir jag hjälpt.«
22. Jesus vände sig om och fick se henne och sade: »Var inte orolig, min dotter. Din tro har hjälpt dig.« Och från det ögonblicket var hon frisk.
23. När Jesus kom hem till föreståndaren och mötte flöjtblåsarna och den klagande hopen
24. sade han: »Gå härifrån. Flickan är inte död, hon sover.« Då skrattade de åt honom.
25. Men när folket hade motats bort gick han in och tog flickans hand, och hon steg upp.
26. Ryktet om vad som hade hänt spred sig i hela den trakten.