42. Sedan gick han bort och bad för andra gången: »Fader, om denna bägare inte kan gå förbi mig utan jag måste tömma den, så låt din vilja ske.«
43. När han kom tillbaka fann han återigen att de sov; de orkade inte hålla ögonen öppna.
44. Han lämnade dem och gick bort och bad för tredje gången med samma ord.
45. Sedan kom han tillbaka till lärjungarna och sade till dem: »Ja, ni sover och vilar er. Men nu är stunden här då Människosonen skall överlämnas i syndarnas händer.
46. Stig upp, låt oss gå. Här kommer han som skall förråda mig.«
47. Medan han ännu talade kom Judas, en av de tolv, och med honom en stor folkhop med svärd och påkar, utsänd av översteprästerna och folkets äldste.
48. Förrädaren hade kommit överens med dem om ett tecken: »Den som jag kysser är det, grip honom.«
49. Han gick rakt fram till Jesus, hälsade honom med att säga rabbi och kysste honom.
50. Jesus sade till honom: »Min vän, nu har du gjort ditt.« Då gick de fram och grep Jesus och höll fast honom.
51. En av dem som var med Jesus lyfte handen och drog sitt svärd, och han slog till mot översteprästens tjänare och högg av honom örat.
52. Då sade Jesus till honom: »Stick tillbaka ditt svärd. Alla som griper till svärd skall dödas med svärd.
53. Tror du inte att om jag bad min fader skulle han genast skicka mer än tolv legioner änglar till min hjälp?
54. Men hur skulle då skrifterna kunna uppfyllas som säger att detta måste hända?«
55. Vid samma tillfälle sade Jesus till folkhopen: »Som mot en rövare har ni gått ut med svärd och påkar för att fängsla mig. Var dag satt jag i templet och undervisade utan att ni grep mig.
56. Men allt detta har skett för att profeternas skrifter skall uppfyllas.« Då övergav alla lärjungarna honom och flydde.
57. De som hade gripit Jesus förde honom till översteprästen Kajafas, där de skriftlärda och de äldste hade samlats.
58. Petrus följde efter på avstånd, ända till översteprästens palats. Där gick han in på gården och satte sig bland tjänarna för att se hur det skulle sluta.