8. Ni vänder er från Guds bud för att hålla fast vid människornas regler.«
9. Och han sade: »Det är just det rätta — att upphäva Guds bud för att låta era egna regler gälla!
10. Mose sade: Visa aktning för din far och din mor och: Den som smädar sin far eller sin mor skall dö.
11. Men ni påstår att om någon säger till sin far eller mor: ’Det som jag hade kunnat hjälpa dig med, det gör jag till korban’ (det vill säga tempelgåva),
12. då kan ni inte låta honom göra något för sin far eller mor.
13. Så sätter ni Guds ord ur kraft genom de regler som ni har ärvt och för vidare. Och mycket annat sådant gör ni.«
14. Sedan kallade han till sig folket och sade: »Hör på mig allesammans och försök att förstå.
15. Inget av det som kommer in i människan utifrån kan göra henne oren. Bara det som kommer ut ur människan kan göra henne oren.«
17. När han hade dragit sig undan hopen och kommit hem frågade lärjungarna vad han hade menat med denna bild.
18. Han svarade: »Har ni också svårt att fatta? Förstår ni inte att inget av det som kommer in i en människa utifrån kan göra henne oren?
19. Ty det går inte in i hjärtat utan i magen och kommer sedan ut på avträdet.« Därmed förklarade han all föda ren.
20. Men han sade: »Det som kommer ut ur människan, det gör henne oren.
21. Ty inifrån, ur människornas hjärtan, kommer de onda tankarna, otukt, stöld, mord,
22. äktenskapsbrott, själviskhet, ondska, bedrägeri, liderlighet, avund, förtal, högmod, förblindelse.
23. Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren.«
24. Han begav sig bort därifrån och kom till trakten av Tyros, där han tog in i ett hus. Han ville inte att någon skulle få veta det men lyckades inte hålla sig undan.
25. En kvinna, vars dotter hade en oren ande, fick höra talas om honom och kom och kastade sig för hans fötter.
26. Hon var inte judinna utan av syrisk-fenikisk härkomst. Nu bad hon honom driva ut demonen ur hennes dotter.
27. Han sade: »Låt barnen äta sig mätta först. Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna.« —
28. »Nej, herre«, svarade hon, »men hundarna under bordet äter smulorna som barnen lämnar kvar.«