26. Skulle inte Messias lida detta och gå in i sin härlighet?«
27. Och med början hos Mose och alla profeterna förklarade han för dem vad som står om honom överallt i skrifterna.
28. De var nästan framme vid byn dit de skulle, och han såg ut att vilja gå vidare,
29. men de höll kvar honom och sade: »Stanna hos oss. Det börjar bli kväll och dagen är snart slut.« Då följde han med in och stannade hos dem.
30. När han sedan låg till bords med dem tog han brödet, läste tackbönen, bröt det och gav åt dem.
31. Då öppnades deras ögon och de kände igen honom, men han försvann ur deras åsyn.
32. Och de sade till varandra: »Brann inte våra hjärtan när han talade till oss på vägen och utlade skrifterna för oss?«
33. De bröt genast upp och återvände till Jerusalem, där de fann de elva och alla de andra församlade,
34. och dessa sade: »Herren har verkligen blivit uppväckt och han har visat sig för Simon.«
35. Själva berättade de då vad som hade hänt dem på vägen och hur han hade gett sig till känna för dem genom att bryta brödet.
36. Medan de ännu talade stod han plötsligt mitt ibland dem och hälsade dem: »Frid över er!«
37. De blev rädda, och i sin förskräckelse trodde de att det var en ande de såg.
38. Då sade han: »Varför blir ni skrämda, varför fylls ni av tvivel?
39. Se på mina händer och mina fötter, det är jag och ingen annan. Känn på mig och se på mig, en ande har inte kött och ben, och det kan ni se att jag har.«