21. Men då ropade de i ett: »Korsfäst, korsfäst honom!«
22. För tredje gången sade Pilatus: »Vad har han gjort för ont? Jag kan inte finna honom skyldig till något som förtjänar döden. Jag skall ge honom en läxa, sedan släpper jag honom.«
23. Men de skrek hela tiden och krävde att han skulle korsfästas. Deras ropande gjorde verkan,
24. och Pilatus beslöt att låta dem få vad de krävde.
25. Han frigav mannen som satt i fängelse för upplopp och mord, den som de ville ha fri, men Jesus utlämnade han, så att de fick göra som de ville.
26. När de förde bort honom hejdade de en man från Kyrene som hette Simon och som var på väg in från landet och lät honom ta korset på sig och bära det efter Jesus.
27. En stor folkmassa följde med, och kvinnor som sörjde och klagade över honom.
28. Jesus vände sig om och sade till dem: »Jerusalems döttrar, gråt inte över mig, gråt över er själva och era barn.
29. Det kommer en tid då man skall säga: Saliga de ofruktsamma, de moderliv som inte har fött och de bröst som inte har gett di.
30. Då skall man säga till bergen: Fall över oss, och till höjderna: Dölj oss.
31. Ty om man gör så med det gröna trädet, vad skall då inte ske med det förtorkade?«
32. De förde också ut två förbrytare för att avrätta dem tillsammans med honom.
33. När de kom till den plats som kallas Skallen korsfäste de honom och förbrytarna, den ene till höger och den andre till vänster.
34. Jesus sade: »Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör.« De delade upp hans kläder och kastade lott om dem.