Job 31:31-40 Bibel 2000 (B2000)

31. Mitt husfolk brukade säga:»Han har aldrig låtit oss sakna kött att äta.«

32. Ingen främling behövde sova på gatan,min dörr stod öppen för vandraren.

33. Sökte jag någonsin som andra dölja mina brottoch gömma mina synder

34. av fruktan för folkhopenoch rädsla för släktingars förakt,så att jag teg och inte tordes gå ut?

35. O att det fanns någon som hörde mig!Jag har sagt mitt. Må den Väldige svara!Om min motpart skriver ner sin anklagelse

36. skall jag bära den på mina händer,jag vill binda den som en ärekrans åt mig.

37. Jag kan svara inför honom för varje steg jag tagit,som en furste kan jag nalkas honom.

38. Om min jord har klagat över migoch åkerns fåror gråtit,

39. om jag njutit dess gröda utan betalningoch fått ägarna att sucka i vanmakt,

40. då må törne växa i stället för vete,stinkgräs i stället för korn!Här slutar Jobs tal.

Job 31