21. Man lyssnade förväntansfullt på migoch avvaktade under tystnad mina råd.
22. När jag hade talat sade ingen något mer,varje ord sjönk in i dem.
23. De väntade på mig som på regnet,som man törstar efter ett vårregn.
24. Log jag mot dem fattade de mod,när mitt ansikte lyste sken de upp.