21. Skona mig, skona mig, ni som är mina vänner,ty Guds hand har slagit mig.
22. Varför förföljer ni mig, ni liksom Gud?Tröttnar ni aldrig på att slita mig i stycken?
23. Om ändå mina ord skrevs ner,om de ändå sattes på pränt,
24. höggs in i klippan för alltidmed järnstift och bly!
25. Jag vet att min befriare leveroch till sist skall träda fram på jorden.
26. [---]Här, med min kropp, vill jag skåda Gud,
27. ja, honom vill jag skåda,jag vill se honom med egna ögon,inte som en främling.Jag förtärs av längtan.
28. Ni som säger: »Vi skall ansätta honom,hos honom finns roten till det onda« —